4. Slutare, Bländare, ISO, Sensor, Spegel

035

För att bli en duktig fotograf är det viktigt att ha en bra förståelse för hur slutare, bländare och ISO spelar tillsammans.

Spegeln:
Spegeln i kameran används för projektera motivet genom linsen upp till sökaren där du har ditt öga. Det skarpa klickade du hör vid tagning av foto är till stor del spegeln som far upp och ner. Spegeln måste undan för att sensorn som sitter bakom ska kunna exponeras, därför blir det svart i sökaren tills spegeln har återgått till sitt ursprungliga läge.

Sensorn:
Sensorn i kameran kan jämföras med en rutan ur en filmrulle, filmrutan exponeras med ljus och det blir en bild, likaså med sensorn, den exponeras med ljus och utav det blir det en bild.

Slutaren:
Slutaren i kameran består av 2 horisontella ridåer som sitter precis framför sensorn, slutaren används för att exponera sensorn en viss tid, den öppna och stänger på inställd slutartid, den håller ljus borta från sensorn men låter även ljus komma in.

Du trycker på knappen för att ta en bild, spegeln far upp, första ridån susar förbi för att släppa in ljus från linsen och straxt efter kommer nästa ridå och stänger. Detta sker olika snabbt beroende på vilken slutartid du har ställt in.

Här är en video som demonstrerar hur det går till.

Slutartid:
Slutartiden är den satta tid som bestämmer hur länge slutaren ska hållas öppen.
Ponera att du har satt slutartiden på 1/250, det är 250 delar av en sekund. Så länge kommer alltså din slutare att vara öppen, och din sensor att vara exponerad med ljus.

Längre slutartider betyder att sensorn exponeras under en längre tid. Skulle du använda en slutartid på säg 3 sekunder handhållet, då skulle bilden komma ut ganska suddig pga att det är väldigt svårt att hålla kameran helt still under så pass lång tid.

Använder du istället ett stativ så kan du i princip exponerar i flera minuter, timmar eller dagar om du så vill.

Kortare slutartid är oftast att föredra i de flesta situationer då man vill undvika att få rörelseoskärpa i bilden. Ju kortare tid slutaren är öppen desto mer fryseffekt får du i bilden.

ISO:
ISO är en typ av digital uppbrusning av bilden. Exempel på olika ISO-tal är: 100, 200, 400, 800, 1600, 3200, 6400, 12800, där 12800 brusar mest. Används ofta när ljuset är sämre eller när du har nått maximal bländaröppning och lägsta slutartid du känner dig bekväm med att använda.

Ökandet av ISO gör att bilden brusas upp digitalt istället för att släppa in mer ljus genom linsen.

Idag har de flesta systemkameror bra ISO-brusning, speciellt de dyra kamerorna likt Canon 5D Mark III som kan gå 12800 utan problem. Men har du däremot en systemkamera av lägre rang, då kanske du inte ska gå över 1600.

Oavsett kamera så strävar man efter att låta bli ISO i den mån det går.
Kan man hålla ISO-talet lågt så bör man göra det då för mycket brus kan göra bilden grötig och suddig.

Bländare:
Bländarbladen sitter i linsen och bestämmer den mängd ljus som ska nå sensorn.
Bländaren graderas i olika F-steg, exempel är då f/1.4, f/2, f/2.8, f/4, f/5.6, f/8, f/11, f/16, f/22, f/32. Där lägsta f/1.4 släpper in mest ljus och högre f/32 släpper in minst ljus.

En lins med f/1.4 i full bländaröppning är väldigt ljusstark fullt öppen, men den starka ljusstyrkan kommer på bekostnad av lägre skärpa och kortare skärpedjup. Givetvis går det att öka F-talet och därmed ökar även skärpan men på bekostnad av att ljuset sjunker och skärpedjupet blir längre.

Skärpedjupet i en bild är avståndet mellan det närmaste och längst bort belägna objekt som visas acceptabelt skarp.
I exempelbilden är skärpedjupet kort pga att bländaren var fullt öppen.
04
Högre f-tal ger längre skärpedjup, du ser mer skärpa i för och bakgrund.
Lägre f-tal ger kortare skärpedjup, du se mer oskärpa, bokeh med ett finare ord.

Sambandet mellan slutare, bländare och ISO.
Nu har du förhoppningsvis lärt dig lite mer kring vad de olika sakerna gör och vi kan gå över till hur dom arbetar tillsammans.

Här kommer ett exempel, det är en fin solig dag utan moln och du har en 50mm lins med F/1.4 i maximal bländaröppning. Kameran har du ställt på “M-läge”, helt manuellt och ditt objekt är en blomma på ca 50cm håll.

Inställningen på kameran är följande:
F/2.8 i bländare, 1/1600s i slutartid och ISO 100.
Vi säger att denna bild blir rätt exponerad under rådande omständigheter.

Du använde en hög slutartid på 1/1600s och riskerar därmed ingen rörelseoskärpa. ISO behöver inte ökas utan kan hållas på 100 då det finns tillräckligt med ljus att tillgå och med f/2.8 i bländaröppning så får du en suddig bakgrund vilket gör att blomman som är i fokus utmärker sig från bakgrunden.

Nu har du i stället bestämt dig för att du vill ha med mer av bakgrunden (längre skärpedjup), då måste bländartalet ökas och eftersom det finns gott om ljus att spela med så lägger du i stället bländaröppningen på f/4, detta är ett helt bländarsteg högre än f/2.8 vilket betyder att du nu har stängt bländarbladen och därmed bara släpper in hälften så mycket ljus, detta måste kompenserar på något sätt så bilden inte blir underexponerad.

För att kompensera ljusbortfallet så måste du antingen höja ISO eller sänka slutartiden, i detta fallet använder vi slutartiden då den från början redan var hög. 1 steg högre bländartal betyder att vi måste halvera slutartiden 1 gånger från 1/1600s, resultatet av detta blir då i stället 1/800s för att få samma exponering som tidigare.

Om vi nu tar ett annat exempel där det i stället är skymning och ljuset är svagt.
Kameran ställer du på f/1.4 i bländare, 1/30 i slutare och ISO 100.
Vi säger att denna bild blir rätt exponerad under rådande omständigheter.

Bländaren vill vi ha maximalt öppen då vi inte ha råd med att stänga den med tanke på det svaga ljuset. Slutartid 1/30 är rätt lågt och kommer i många fall att orsaka rörelseoskärpa, använder du en vidvinkellins runt 15mm så kan det vara möjligt att undgå rörelseoskärpa om du är stadig på hand, men eftersom vi använder en 50mm lins så vill vi gärna öka slutartiden för att få mer fryseffekt i bilden.

Om vi i stället använder en slutartid på 1/250s så är risken att få rörelseoskärpa mindre, vi har med andra ord ökat slutartiden med 3 hela steg, (från 1/30 till 1/60 till 1/125 till 1/250) men vi har också halverat ljuset 3 gånger vilket kommer göra bilden underexponerad.

Då vi inte kan öppna bländaren mer och inte vill gå under 1/250s i slutartid så finns det bara en sak kvar att göra, vi måste öka ISO 3 hela steg, (från 100 ISO till 200 till 400 till 800) för att kompensera ljusbortfallet och då hamnar vi på 800 i ISO.

En tummregel är att alltid ha slutartiden 2 gånger den brännvidd du fotar med. Använder du en 50mm lins så se till att slutare är minst 1/100s, en 100mm lins 1/200s osv. Undantag för linser med optisk stabilisation, med dessa kan man komma undan med lägre slutartider.

Slutord
Sambandet mellan slutare, bländare och ISO kan låta krångligt, men när du väl har förstått grundprincipen så brukar det bara flyta på. Vill du utvecklas och bli en bra fotograf så är det mycket viktigt att förstå hur dessa 3 parametrar påverkar varandra.

Vill du simulera olika kamerainställningar så finns det en trevlig sida att göra det på http://camerasim.com/apps/camera-simulator/

Leave a Reply